De fyra s:en (som Frida hade sagt)

Seminariet
Det gick faktiskt bra. Jag var inte särskilt nervös. Det var avslappnad stämning och det kändes som att jag låg på samma nivå som resten av gänget. Jag och Helene blev ett litet team eftersom många av våra åsikter var ganska lika. Frida och Eva var ett annat team. Inte vilket team som helst utan mina och Helens motståndare. Men det blev kul:) Fast ändå seriöst såklart. Nu får vi se hur det går med betyg. Tror att block 2 i den här kursen kan bli lite mer att bita i.

Sushi
Jag var inte jätte taggad på sushi. Men jag var HUNGRIG. Först åt vi en god sallad och sen en soppa (detta ingick alltså när man köpte mat). Men soppan smakade bara saltvatten. Blä. Inte alls gott! Sen kom sushin in. Ååååh så gott det var! Mums. Jag gillade inte den vita fisken (vet inte vad det var för fisk) men allt annat var gott. Mums. Det kommer jag absolut att äta fler gånger!



Shopping
Det var egentligen mest Frida som skulle shoppa men vi andra hängde på. Efter att Frida hade handlat upp halva Bikboks lager så gick vi in på Indiska. Jag blev kär i en söt blus där som jag köpte. Sen blev det även ett par tunna lila strumpbyxor och ett par lite tjockare med mönster. Och ett baslinne. Efter det gick vi in på Ur och Penn, jag köpte ett billigt armband för 25kr och ett par örhänge för 20kr. Fynd! Sen var pengarna slut och det var dags att ta sig hem.


Stallet
Johanna åkte med mig till stallet idag med. Vi mockade direkt när vi kom och sedan blev det lite ridning. Bestämde oss för att rida på ängen i den djupa snön. Snön var upp till knäna på Flisan. När jag började trava fattade jag ingenting. Det kändes så konstigt. Precis som om jag satt på en häst som var 1,80m hög. Flisan var tvungen att lyfta på benen enormt högt för att kunna trava och därför kändes det så stort. Jag tror aldrig att hon har travat så fint någon gång när jag suttit på henne. Jag och Johanna red runt på en volt så det blev ett spår och då blev det inte lika jobbigt för hästarna. Jag vågade aldrig galoppera med Flisan. Vill inte att benen ska ta för mycket stryk. Jag håller ju fortfarande på att sätta igång henne och hon har dåligt med både kondis och muskler. Så jag skrittade det mesta av tiden. Vill inte ha några dåliga ben! När vi kom tillbaka till stallet så upptäckte jag att jag hade tappat ett bakbensskydd i den djupa snön på ängen. Jag tänkte ge mig ut och leta efter det men alla i stallet skrattade åt mig. Det är stor äng, djup snö och det började bli mörkt ute. Så jag gick aldrig ut och letade:( Jag skrev i alla fall på tavlan att jag tappat ett skydd ifall någon skulle få syn på det.

solen var påväg ner när vi var ute och red. Vi skrittade av på banan, inte så jobbigt för hästarna som på ängen.

på den här ängen i den här tjocka dimman plumsade vi runt i snön. Det var som en film. Väldigt mysigt men lite kusligt.

Benskyddsförlusten ledde till att jag fick hem och byta om för att sedan köra till City Gross och köpa nya skydd. Hittade ett par för 180kr, Hansbo. Ganska lika de jag hade innan. Det får gå. Och sen köpte vi en våg.

Jag har tydligen tappat några kilo sedan jag vägde mig sist (i julas) och B hade även tappat en hel del. Men det syns verkligen inte någonstans. Suck. Tänk om man hade varit smal som en pinne och ändå kunnat äta vad som helst när som helst.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0